naturligtvisa

Idag den 17 juli fyller min gammelmorfar Arvid, alltså min pappas morfar, min farmors far hela 100 år! Inte nog med att han bara gjort bedriften att nå tresiffrigt, han gör det med bravur och marginal. Han är pigg som en 75-årinng och helt klar i skallen, han går och handlar själv, bakar bullar, lagar köttbullar - ja, han är helt otrolig! Boken han läser just nu är passande nog "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" vilken han tycker är väldigt rolig.

 

Varje sommar sedan 20 år tillbaka har hela tjocka släkten samlats för att fira hans födelsedag. Han har fem barn som i sin tur har barn som i sin tur har barn..så ni kan nog räkna ut att vi är en hel del på dessa kalas. I år var hans födelsedagsfest extra speciell eftersom han nu fyllde 100 år. Vi samlades allihopa och åt mat, det bjöds på tårtbuffé, lite allsång och uppträdande (där jag själv skulle varit med och sjunga tvåstämmigt tillsammans med mamma men på grund av att jag helt tappat rösten gick det tyvärr inte). Arvid fick massvis med blommor och buketter och ingen var den andra lik, han fick dessutom likörer och hela fyra baileys! Humor som han har och skön som han är lägger han då kommentaren; Nu kan jag supa i 100 år till! Kommentaren följs självklart av skratt.

 

Arvid har under de närmaste dagarna upplevt något han aldrig gjort förr, det har stått om honom i tidningen, radion har intervjuat honom och ikväll är han med i lokal TV för tv4. Han har dessutom fått ett brev från kungen och drottningen som har gratulerat.

 

Så stort grattis på 100-årsdagen världens bästa gammelmorfar!

 

// Sara