naturligtvisa

Efter en ganska rejäl frukostpåse med lösgodis och två riktigt degiga timmar av os-tittande blev jag plötsligt väldigt inspirerad att också komma i os-form och tänkte att det väl kanske var en bra ide att ta en sväng till gymmet. Så med kaffe i min näst käraste ägodel, starbucks-muggen, cycklade hurtiga jag iväg mot svettmenistan, aka actic. Väl framme snörades skorna på och jag hann knappt ens snegla bort mot maskinerna innan jag bestämde att det fick räcka en timmas löpning. Den där taggade känslan försvann ganska fort. Men när jag ändå var där kunde jag väl i alla fall orka med att springa en stund. Eller så trodde jag! Oj oj. Efter två och en halv helt träningslösa månaders intensiv förtäring av...uhh. vi kan kalla det mat. Eller kanadensiska...tilltugg, ahem ahem, var konditionen inte på topp. Minst sagt. Så fyrtiofem svettiga minuter senare gav jag upp och gick bort mot maskinerna trots allt. Där kanske sju av de tjugo minuterna jag höll på var produktiva. Om ens det. Nyduschad, varm och gosig insåg jag i alla fall att det nog är dags att ta tag i träningen igen och kanske sluta leva på mcdonalds och choklad. Kanske. Fem.

Jo, det var på baksidan här i huset jag spenderade stor del av dagen. Hur bra det stämmer med mörker och dysterhet bör kanske dubbelkollas. Jag tyckte inte att det var så plågsamt? Men vad vet väl en artonårig tovelina från lilla skövde. Fem.

Onsdag. Träffa james. Timmies. Bilfärd med taz gånger tre, plus abbi. Förhindrad att somna genom kittling. Vaken 30h. Träffa kompisar på timmies.
Torsdag. Gradfotografering runt hela stan. Timmies. Städa hela huset. Besök på TMC, taylor makes cakes. Timmies. Träffa "släkt".... jag är en tazelaar.
Fredag. Timmies. Till skolan. Kramar, kramar, kramar. Skolka från historian. Träffa kompisar. Skolka från matten. Träffa kompisar. Signera årsböcker. Dubbel spare. Timmies. Gradrehearsals. Abbis nagelappt. Sushi med fam taylor. Bbq hemma. Fest. Nyktra till & ta hand om mina älskade fullisar.
Lördag. Timmies. Gradceremonin. Foton. Denny's. Abbis hår & smink appt. Paraden. Foton. Drygrad. Till abbis hus kl. 5:30am.
Söndag. Timmies. Hem. Slappa. Grilla. Timmies. Köpa tält på walmart. Hem. Tält uppsatt och klart att sova i.... i vardagsrummet.
Måndag. Timmies. Träffa kompisar. Skolkade från matten. Spare. Engelska. Lunch. Timmies. Träffa kompisar. Engelska. Satt ute i solen och pratade med mr huggybear. Promenad till flavours istället för historia. Timmies. Fotboll på esler. Vardagsrumstält.
Tisdag. Rotarymöte. Timmies. Spare. Engelska. Historia. Jävlas med kirtus. Lunch. Timmies. Vi gick till andra historian, men tröttnade och stack efter halva. Matte. Timmies. Kvällsmat hos fd värdfamilj. Alice i underlandetpjäs. Walmart. Hem. Vardagsrumstält.
Onsdag. Timmies. Skippa engelskan och historian för att se den-port, samt prata norska. Matte. Rotarymöte. Skippa lite matte för att se slutet på ned-ger. Till matten, måla bulletin och signera årsbok. Spare. Timmies. Fotboll.


Det har inte varit min duktigaste vecka, men absolut en av de roligaste. Jag tror till och med att jag lyckats hålla mig till alla sofias råd. Till viss mån åtminstone. Och nu ska jag tugga i mig ett par twizzlers och dricka upp min icecapppppp.

Fem.

Nästan på timman har en vecka gått sedan jag landade här i kära kanada. Och för att sammanfatta dessa sju dagar får jag nog säga att jag tror vädret går igenom klimakteriet. Hot flash, cold flash, hot flash, hotter flash, rain splash. På den fronten har det verkligen varit händelserikt. På alla andra fronter....än mer så. Så mycket har hänt, och jag har träffat så många. Både gamla och nya ansikten har stötts på och det är inget mindre än fantastiskt att vara jag just nu. Men att berätta om allt skulle ta mig ett par dagar, så jag laddar upp ett nytt snabbversionsinlägg snart för de som har lust att veta. En barnvanlig sådan. För alla andra....det har bara varit en riktigt underbar vecka.


Fem.

Så illa som varken världsvan, eller narkoman är väl en överdrift. Men flyg, det stämmer bra det. Om ungefär en timma flyger den här lite smått ensamma kvinnan iväg mot gårdagen på en färd nio timmar bakåt i tiden. Men efter att ha läst sofias moderliga inlägg om vad jag bör och inte bör göra känns det hela mycket bättre. Så ensam är man väl inte i världen ändå. Somnade gott igår efter den läsningen, så tack sofia. För att du skriver så roligt och får mig att skratta. Och inte minst för de moraliska och bra råden, hahahha. Nu ska jag nog kila iväg till Robert's Coffee borta vid gateF62 och köpa mig en alldeles för dyr kaffe. Kommer den vara värd fyrtionio kronor? Förmodligen inte. Men har man lagt ut över sju tusen för det här känns det ganska meningslöst att snåla nu.

Fem.

Inte helt rätt, men ellinor; din filosofi är nära här i skövdes stökigaste kök. Och jag börjar få fnitterabstinens, så ta och bli frisk snart din skit! Enough is enough. Öronen gör ont.

Fem.

Till att börja med, eller innan jag glömmer egentligen, vill jag tacka och gratulera framför allt jess, marigona, fadak och malin för gårdagens sväng på krogen. Gratulationen var förstås bara till jessie, som fyllde the big one eight. Utöver detta har jag nog ingenting intressant att berätta om. Har spenderat dagen på ett lite halvsegt sätt genom att äta allt som gick att hitta i huset. Många knäckemackor och frusta hallon gick åt till denna jakt på att finna lycka via magen. Och ikväll blir det ännu mer tillbringad tid omkring mat. För gissa vem som har turen att dra på sig inte bara ett, utan två nattskift i helgen. Moooiii. Men innan det ska jag vara sådär busig och näcka lite. För det är den tiden på dygnet som ska spenderas på en varm och skön dusch, det dagliga nakenbadet.

Fem.

Insåg just att den där bilden från fredagens historialektion sara utlovat faktiskt var på min mobil. Dumt var det väl då att sitta här och undra när någon skulle ladda upp den. Får även erkänna att, döma av detta, är historia nog inte riktigt sofias & min grej..........
Fem.

Med föräldrar bortresta hela helgen och huset för sig själv skulle man väl förutsätta att det ska bli en riktigt galen helg. Men är man lyckligt lottad artonåring med härliga föräldrar är det inte nödvändigt att vänta tills det att man är hemma själv. Tvärtom. När det är lugnt och skönt hemma för en gångs skull är det väl dumt att kasta bort det. Jag ska, som vilken annan sexåring som helst, spendera kvällen, och kanske rent av hela helgen, med att mysa framför filmer i skövdes gosigaste soffa. Någonting jag inte gjort på väldigt, väldigt länge. Troligtvis även ordna upp i mitt rum, samt kila iväg och köpa lite mat till helgen. Eller åtminstone lite fullkomligt livsnödvändig lök, paprika, mjölk & tacokrydda. Bara så man överlever till morgonen. Och sen håller jag tummarna för att inte behöva göra ett endaste dugg efter det.


Fem.

Ogiltigt svar från servern. Ogiltigt svar från servern. Ogiltigt, ogiltigt, ogiltigt svar från servern, ditt inlägg kan inte publiceras. Ååååååh! Fungerar det inte den här gången så ger jag det bara sex försök till. Sju, högst!
Tänker gå rakt på sak idag. Inga ordbajserier som leder till allt och ingenting, som det vanligtvis brukar bli. Nej. Inget sånt. Ämnet är inget mindre, eller 'ingen' egentligen, än veronica. Efter en lång vecka för oss här i sverige är hon äntligen hemma från tyskland! Fast det tror jag inte hon tycker är lika bra som vi andra gör. Efter vad som verkar ha varit en helt otrolig vecka i varma, soliga Neubrandenburg väntade bara prov och eländigheter hemma. Så i måndags när resten av oss lite gett upp på att hålla humöret på de där extra 225 procenten det brukar vara, höjde hon stämningen med berättelser från veckan. Och för att inte bara spruta grädde på moset, spridde hon även på strössel och slängde dit ett par jordgubbar & kanelbullar, så som bara virre kan. För efter många historier om underbar tysk choklad överraskade hon oss allihop med varsin ritter. En mer osjälvsisk & omtänksam människa tror jag inte jag vet. Man kan ju försöka leta, men det skulle vara ganska lönlöst.
Så i grund och botten, du har varit väldigt saknad i veckan, virre, och det är mer än toppen att ha dig tillbaka. Välkommen hem. Ääääntligen!


Fem.

Ja tove, mat? Verkligen? Ska man vara förvånad?
Nej. Inte så värst. Det mesta jag tänker, säger, luktar, ser, säger & tar på.... Oj. Sa jag faktiskt 'tar' på? Hoppsan. Misstolka mig fel! Med andra ord, tolka det rätt. Och! Och, och, och sa jag verkligen 'säger' två gånger? Ja. Det med.

Nu blev det rörigt. Vi börjar om. Mat..... Mmmm. Fast mat ska jag inte prata om över huvud taget egentligen. Ämnet skulle vara sofia. Sofia och chokladmousse. Jag ville mest bara tacka och ge dagens, för att inte säga veckan eller månadens, stora tummen upp till kära, rara och allas vår älskade lilla mumintrolls-my. För imorse gjorde hon hela min dag. Med en liten papperslapp. Men inte vilken lapp som helst! En......INKÖPSLISTA! Eller receptet på världens bästa chokladmousse, beroende på hur man ser det. Jag valde att se det mer som en karta över en omväg förbi affären på väg hem från skolan. Sådär som jag tror att den egentligen borde ses på. Så tack & mums sofia. Du gjorde det till veckans bästa dag!

Fem.

Jag vill bara ge en stor eloge till världens bästa mama, eller 'min tillgivna mor, mama' som hon tycker är så löjligt roligt att säga & underteckna allt med. Hahaha. Och bara för att slippa skämmas riktigt så mycket, så tar vi det i tredjepersons perspektiv. För när hennes idiot till dotter hade väldiga problem att lösa det där med att ta sig, för att inte nästan säga HITTA, hem igår natt så räddade hon henne ganska ordentligt. Ringde en supersnäll taxitant och såg till att hon fick i sig ett glas resorb innan det bar av till drömmarnas värld, som natten till ära verkligen var något utöver det vanliga, herrejösses!
Tack vare denna 'tillgivna mor, mama' hur som helst, vaknade dottern trygg & välmående i sin egna mjuka säng på morgonen och kunde spendera dagen genom att plugga historia, grunna på hur hon ska göra med skorna hon tog sönder under natten & få det förklarat för sig hur 'roligt borta, men söt' hon var igår så hon fick skämmas ytterligare.
Så tack mama. Tack för att du är den mest underbara som finns. Och för att du står ut med mig även när du inte borde. Jag vet inte vad skulle ta mig till utan dig.


Fem.

Oj oj oj. Det har varit en väääääldigt lång helg. Jag har nog sovit sammanlagt åtta timmar. Kom hemcyklandes mitt i natten i fredags från en filmkväll hos kära thiti. Där han lagade mat, och fick mig att bittert erkänna att thailändare faktiskt lagar bättre ris. Förrutom all mat vi åt, tryckte vi i oss ett helt paket ben&jerrys, för att inte nämna varsin påse godis. På morgonen begav jag mig till mcdonalds och spenderade dagen omgiven av hamburgare. Men ett skift var väl inte nog? Nej, vid midnatt fann jag mig återigen bland den välbekanta lukten av pommes. Nattskift... En lördag.... LÖNEHELG!!! Folk, folk, folk överallt. Även om jag hellre hade vart ute med alla kompisar som kom inrusandes, fulla som satan & hade jättekul, så var det inte alltför illa. Vi som jobbade hade ganska kul trots allt. Nattskift brukar vara de roligaste faktiskt. Kom hem och gick och lade mig då klockan var ungefär fem, för att vakna ett par timmar senare och cykla ut till skultorp. Att spela fotbollsmatch var väl inte det jag egenligen ville göra idag, men är det dåligt med folk så får man ställa upp. Otränad eller.. mer otränad. Kom hem och kikade på min rumpestump för att se att den var okej. Den fick ta ganska bra med stryk idag, och är mycket riktigt nu blå. Väldigt, väldigt... blå. Men det är inget lite pizza inte kan få en att glömma. Känner redan hur magen hatar mig. Den kommer få jobba på hårt för att ta hand om all maten jag ätit i helgen. Herregud! Världens största matvrak.
Som sagt, det har varit en lång helg. Men en ack så rolig en.


Fem.

Jag vågade inte se, jag vågade inte hoppas. Var rädd när jag stängde av maskinen. Rädd att en sista droppe skulle falla. Ännu räddare då jag lyfte koppen. Livrädd. Tänk om jag skulle snubbla... Skaka till den... Tappa den. Men allt gick bra. Sådär bra som det aldrig gör, som det inte kan. Men det kunde det. Det gjorde det. Ja. Man får väl börja köpa lotter nu antar jag. Triss har rätt. Plötsligt händer det. Åh jag tror jag dör.
Den perfekta espresson.


Fem.

En vinkel som delas precis mitt itu = bisektris.
Bi-sek-tris.
Bisektris. Bisekrtis. Bisektris!
Inte bise-tris.
Det finns ett k där i mitten.
Bise-k-tris.
Det uttalas med ett k.
MEEEEEDDDDD.
Bisekkkkktris.
Så snälla rara ömtåliga claes,
'Gör om, gör rätt'
Det är störande.
Bisektris.
Bisektris.


Fem.

Lunchen man väntar och väntar på hela året. Lunchen som aldrig vekar komma. Lunchen som kommer efter en alldeles för lång förmiddag, och är över för fort.
Pannkaksdagen.

Just idag var den lite extra bra, för en av mina äldsta och närmsta vänner marre-parre-gona hade varit och köpt nutella. Så jag smet iväg från alla kycklingar och tryckte tillsammans med jonna, rebecka & just marigona i mig ett par pannkakor täckta med nutella. Precis som när man var liten. I ett försök att intala mig själv att jag ändå inte var så onyttig tuggade jag i mig några gurkbitar också. Vilket var ganska dumt egentligen. Man kan inte äta gurka, eller någon annan sallad, till pannkakor. Det är fel. Bara väldigt, väldigt fel. Något varken jonna eller gona heller var sena att hålla med om.
Men man gör misstag. Även om man vet att de är misstag redan innan de är gjorda. Bara utifall. För hur kan man annars veta helt säkert? Just detta gurkmisstag vägdes i alla fall upp av hur rolig, god och underbar resten av lunchen var..... Den omtalade pankakslunchen.

Det är värre....
Fem.